December enligt Bondepraktikan

»December – Christmånad, Julmånad»
»Om Jwledagh i Nyet må komma/
Tå få wij itt godt åhr osz til fromma/
Jw närmare Nymånat/ jw bättre åhr/
Ju närmare Adventet, ju werre thet går/
Höör/ hör iagh wil meera säya tigh/
Itt Trää som affhugges i the twå sidſta Dager troo migh/
Som i Jwl faller och i Torszmånat först/
Thet warar långt/ starck och färskt/
Thet blifwer icke markstunget/ och ey rotna kan/
Ju äldre/ ju hårdare på min sann/
Thet blifwer på åldren så hårdt som Steen/
Thet är under at sådant skeer/ jagh menar»

-Om December, ur Bondepraktikan 1662


Det är inte alltid lätt att förstå gammelswenska, därför har jag översatt ovanstående text till nutida svenska. Inte för att det blev speciellt lättare att begripa, men ett tips är att läsa högt för sig själv och samtidigt reflektera över hur folket tänkte och resonerade förr i tiden, gällande att hitta någon slags orsak till varför vädret blev som det blev, och hur det skulle komma att bli. December är den månad som har flest förutsägelser och noteringar i Bondepraktikan, mycket beroende på de kristna högtiderna, och att det blir ett nytt år efter december.

Fortsätt läsa

Fortsatte bygga på dyngestan

Efter att vi gjutit en betongplatta, avsedd för att lägga gödsel från hönshuset på, gick jag och grunnade på om det inte hade varit snyggt med en murad kant runt nyss nämnda platta. Jo, det hade nog varit rätt snyggt, och framför allt hade gödselhögen haft något att stödja sig emot. Så vi införskaffade lecablock (9x19x59) och murbruk och satte igång.

Först hade jag bara tänkt en kant -som sedan blev en låg mur – mot plattans bakkant, men tyckte att tre stenar på höjd blev snyggt. Så det bar iväg.

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del 31 – »Koghuset» – Fönster och dörr

ska vi se hur det har gått med projektet att bygga om gårdens »koghus» (kokhus/brygghus). Vi har rivit ner väggarna och rivit ner stenfoten samt två golv, byggt upp allt igen och öppnat upp emot ladan. Det är märkligt hur mycket rymligare uppfarten känns, ändå har vi bara kortat byggnaden med 60 centimeter. 

Schwjilla – stenfoten – flyttad 60 centimeter, en styck ny vägg reglad och klädd, en vägg återstår att klä. Samt sätta in en dörr. Vad mer skall göras? Vi får se under resans gång.

Fortsätt läsa

Om plogen

Plogens [tjörnbu’; ploughwn] föregångare var årdern. Ännu i början av 1800-talet användes mest årder för jordens luckring. De äldsta plogarna i vårt land tillerkades av trä och de enda metalldelarna var 20161024-plog004kniv och bill samt järnbeslag. Vid denna tidpunkt infördes järnplogen och de första typerna var klumpiga och ofullkomliga, men efter tid förbättrades plogtyperna ända fram till de moderna, smidiga plogarna.

En plog består av följande huvuddelar:
Billen, d. v. s. den del, som tränger ned i jorden och skär lös tiltan. Ursprungligen var billen alltid hel, men numera används alltid billar i två delar; billspets och skär. Såväl billspetsen som skäret kan då vändas och slitas på båda håll.

Fortsätt läsa

Idioter förr och nu

Jag satt och slösurfade,  och kom av någon outgrundlig anledning in på diverse sidor om gammal statistik. Lyssnade samtidigt på nyheterna om tjafset mellan partiledarna och hamnade därefter in på gamla artiklar om idioter. Vilket märkligt sammanträffande!

Ibland kommer det upp i flöden på sociala medier att Stockholms Läns IDIOTANSTALT låg på den plats där Riksdagen numera ligger. Tyvärr är det en klintbergare, d.v.s en modern vandringssägen.

Stockholms läns idiotanstalt, (numera Sveriges Riksdag?) från 1911 Stockholms läns sinneslöanstalt, 1942–1955 Skol- och arbetshemmet var en vårdinrättning och skola för utvecklingsstörda.  1882 beslöt landstinget i Stockholms län att en idiotanstalt med huvudbyggnad av sten skulle uppföras på ”den landstingets egendom, varå Löwenströmska lasarettet är beläget”. Anstalten togs i bruk den 1 november 1884. I ett reglemente för anstalten står att man skulle ta emot ”sådana idiotiska eller sinnesslöa barn (och partiledare?), som ehuru de ej kunna draga något egentligt gagn av de allmänna skolorna, dock äro i någon mån mottagliga för bildning och undervisning”.

Fortsätt läsa