Renovera ladan, del 29 – »Koghuset»- Stenarbete!

Efter att ha rivit ner ytterväggarna på »koghuset» upptäckte jag att »schwjillestockarna», alltså syllen var i mindre bra skick. Planen från början var att riva ner en yttervägg och korta »schwjilla», stenfoten och bygga upp allt igen. Planen behövde en lätt revidering som bestod i att riva ner alla ytterväggar utom den södra, öppna upp en vägg mot ladan, riva ner och bygga upp golvet på bottenplan, riva ut golvet på andra våningen, höja takbjälkarna, lägga nytt golv, bygga upp väggarna igen, göra en ny dörr, måla etc etc etc. Suck. Mer jobb. Men, skall man göra något, kan man väl lika gärna göra det så ordentligt som möjligt?

»Schwjilla» (stenfoten) skall kortas så att uppfarten blir bredare. Stockarna skall bort och ersättas av nya, golvet nere och uppe skall rättas till.


”Skorstensfejare, hvilken magistraten eger antaga, åligger att med nödigt arbetsbiträde, emot betalning efter taxa, som af magistraten sattes, verkställa sotning i köks-, ’brygghus, kokhus och annan öppen spisel en gång hvar tredje månad, så framt ej spiseln längre tid är obegagnad, samt dessutom när den, som spiseln nyttjar, påkallar sotning; i eldstad uti värdshus eller spisqvarter eller hos bryggare eller bagare, eller der stark eldning eljest eger rum, en gång i månaden och, dessutom, så snart husvärden eller den som eldstaden begagnar finner sotning nödig; samt, i kakelugnspipa och rör, när husvärden eller den som eldstaden nyttjar, rensning begär; dock bör, när kakelugn begagnas vid matlagning, sotning ske lika ofta som i afseende å spislar är föreskrifvet. När särskild sotning påkallas, skall den verkställas innan två dagar derefter förflutit. Om hyresgäst saknar tillgång att betala sotning, som han enligt hyresaftal skall bekosta, erlägges betalningen af husegaren, hvilken ock, der ej annorlunda är aftaladt, bör bekosta sotning af sådana lägenheter, såsom brygghus, kokhus och bagarstuga, som af två eller flera hushåll begagnas gemensamt.”

-Om eldningsväsendets ordnande i våra städer och köpingar,Kap. II, Sotning, § 11, 1873.


Det var inte så svårt att montera isär det gamla bygget. Med god hjälp utav kofot, hammare, slägga och motorsåg går det mesta att omfördela till en mer hanterbar storlek.

När ytterstockarna togs bort satte vi upp en gran som stötta för att hålla uppe taket. Notera att den nya stocken som bär upp kvarvarande yttervägg är ny, och visar var hörnet på den nya uppfarten kommer att sluta. Väggen och taket skall alltså kortas ungefär 60 centimeter.


Väggen och taket mellan »koghuset» och ladgårn togs bort och det sjunkna stengolvet plockades ut. Golvet bestod till största delen av rejäla »stenháaler» (stenhällar) i varierande storlek. Vi har en plats där vi brukar lägga bra-att-ha-stenar av diverse slag, och jag gick upp och mätte upp några passande och körde ner dessa till bygget.


Efter att ha rivit ut stengolvet och flyttat sten, spikades det ihop en väldigt enkel gjutform, bestående av en planka och några småbitar trä. Armeringsnät och betong blandades i formen som fick stå och bränna under ett par dagar. Min tanke med denna lilla betongplatta var att den nya »schwjilla» (stenfoten) skulle få en stadig grund att stå på, och inte bli påverkad av sättningar m.m.


När betongen torkat började arbetet med att pussla ihop en ny »schwjill» (stenfot) av sten från den gamla stenfoten. Eftersom vissa rejäla riktiga as till stenar hade passats in i den gamla »schwjilla», passade dessa givetvis inte i den nya, kortare »schwjilla». För att slippa få ont i ryggen, nyttjades skogskranen i arbetet att bygga upp en ny stenfot.


Stenfoten blev färdig och efter en del småpill murades stenen fast ordentligt.


Nästa steg blev att få ordning på golvet. Det gamla golvet bestod – som tidigare nämnt – av stora stenhällar. Dessa började vi att pussla med, utgång från hörnet. De stora stenarna skolades i våg (man lägger mindre stenar under de stora för att kila fast ordentligt), och betongbruk fogades in för att få fast de stora hörnstenarna ordentligt. Sen började det stora pusslet att någorlunda få ihop ett snyggt (?) golv av mindre stenar. Alltsammans murades sedan ihop och fick torka.


Fogarna kan här tyckas vara onödigt breda. Men det blev bra när det torkat.


Renoveringshistorik

Del ett – riva lite på väggen

Del två – göra en gjutform

Del tre – om logen, cement och betong

Del fyra – limträbalk samt gjutning

Del fem – småpill

Del sex – mer gjutning

Del sju – ännu mer gjutning

Del åtta – påbörja ny loge

Del nio – lägga loge-golv och montera limträbalk

Del tio – stötta upp och bygga vägg

Del elva – bygga porten

Del tolv – fönstertittande

Del tretton – måla grundfärg

Del fjorton – måla ladan

Del femton – lägga sten

Del sexton – nya lämmar

Del sjutton – måla lämmar och gaveln

Del arton – nytt golv på spannmålsrännet

Del nitton – Lägga golv på övre rännet

Del tjugo – Dra ny el i ladan

Del tjugoett – Bila sönder betonglogen

Del tjugotvå – Gjuta ny loge

Del tjugotre – Gjuta en platta

Del tjugofyra – Måla, måla, måla

Del tjugofem – Ett överarbetat stall?

Del tjugosex – Förstärka schwjilla

Del tjugosju – Golvet färdigt!

Del tjugoåtta – Bredda uppfarten vid kokhuset

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.