Renovera ladan, del 31 – »Koghuset» – Fönster och dörr

Då ska vi se hur det har gått med projektet att bygga om gårdens »koghus» (kokhus/brygghus). Vi har rivit ner väggarna och rivit ner stenfoten samt två golv, byggt upp allt igen och öppnat upp emot ladan. Det är märkligt hur mycket rymligare uppfarten känns, ändå har vi bara kortat byggnaden med 60 centimeter.

Schwjilla – stenfoten – flyttad 60 centimeter, en styck ny vägg reglad och klädd, en vägg återstår att klä. Samt sätta in en dörr. Vad mer skall göras? Vi får se under resans gång.

Väggen reglad med rejäla egensågade stockar

Klädseln börjar sättas

Här har väggarna klätts med egensågade, ytanpåliggande brädor med »vankant»

»Virke»,
Fyrkantvirke, inbegripet bjälkar, sparrar och ribbor sorteras med avseende på godhet uti klasser enligt i huvudsak samma bestämmelser:
1:a klassen: sågade, fullkantiga med obetydliga »vankanter» på högst 2 sidor;
2:a klassen: sågade eller bilade med »vankanter» som tillsammans icke utgöra vid varje kant mer än ¹/₃ av bjälkens längd, men »vankanterna» få icke vara av sådan beskaffenhet att bjälkens bärighet därav nämnvärt minskas….

-Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 1917

…Plancheller äro bräder av 4, 4 1/2, 5 tums bredd. Deals är en annan benämning för plankor. Förskalningsbräder äro »vankantiga», sämre ytbräder.

-Lantmannens uppslagsbok. 1923

Det har aldrig varit någon fönster på den norra väggen på »koghuset», men efter att ha måttat och mätt och använt synvinkeln ordentligt, skulle det ju i varje fall inte skada att testa att sätta dit ett fönster. Skulle det se konstigt ut, kunde man ju alltid sätta för väggen igen..? Vi fann efter idogt sökande ett fönster av äldre typ liggandes uppe på rännet (ovanför traktorgaraget), ett fönster som härstammar från Åstol. Fönstret fann vägen till Tolleby genom morfars försorg under 1950/60-talet när när han snickrade ihop hus på Åstol under 1950/60-talet. Sedan dess har fönstret blivit liggande i ett mörkt hörn på »ränn’t». På samma ränne låg det passande gångjärn, som efter lite putsande såg rätt bra ut.

Gångjärn från 1950-talet

Provmontering av det ”nya” fönstret ovanför dörren

Den gamla dör’a (eller lämmen) fick gå hädan, för den var gammal redan när den tillverkades. Den hängde på sne’ med ett centimetertjockt lager av diverse olika färgkulörer och skulle ändå inte passa eftersom vi höjde taket ganska rejält. En ny dörr behövde alltså snickras ihop.

Plyfa i botten, dvs dörrens insida

Isolering behövs om det inte skall bli en resonanslåda

Spontade brädor på utsidan och gångjärn utlagda

När jag för ett par år sedan – av en slump – besökte Sundsby just den dagen det var utförsäljning byggnadsvårdshandelns sortiment, kom jag hem ett antal tusenlappar fattigare, men med bagaget fullt av handsmidd spik, lås, handtag och gångjärn. Allt eftersom har saker blivit använda, men jag hade två par handsmidda hakgångjärn kvar. Från början var det tre par gångjärn, men ett par använde vi till dörren på andra våningen på kokhuset. Ett par skall användas till den nya dörren på första våningen på kokhuset, och det sista paret är tänkt att användas i luckan mellan våningarna i kokhuset.

Stubbhaken framifrån

Stubbhaken från sidan

Dörren provmonterad

Om man går in genom den nya dörren och vrider sig till höger, ser man stenväggen till »fäuwset» – fähuset – som byggdes om år 1929 då morfars far Albin byggde om en stor del av gården. Jag kan inflika en passus om att mangårdsbyggnaden flyttades år 1890 (då mammas farmor var 7 år) från att ha legat uppe i trädgården bakom lagår’n, till att rekonstrueras längre ner mot byvägen. Ladugården revs ner till största delen, och ändrades från att ha en ladugårdslänga liggande parallellt längst byvägen, där man körde upp på gårdsplanen genom att köra igenom längan via »logkistan», till att bygga en – med dåtidens mått – modernare lagård, som bland annat fick en blandning utav en »tvärloge» och en »längstloge». I Västsverige brukar man även tala om »enkelloge» eller »parloge», beroende på om det finns ett eller två förvaringsutrymmen vid sidan av »logkistan».

»Loge», landtbr.,
byggnad eller rum för otröskad säds förvaring och uttröskning, utgöres vanligen af en afdelning, »trösklogen» eller »logkistan», hvari tröskningen sker…i »tvärlogar», som äro vanligast vid små gårdar, går trösklogen tvärs genom byggnaden (se fig. 1) och tjänar till genomkörning vid sädens inläggningen i golfven.

Större logbyggnader äro vanligen »längstlogar» med körgång i husets längdriktning (se fig. 2), hvilket möjliggör tröskverkets flyttning till olika delar af sädesupplaget….

-Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 16. bandet, 1912

»Logkistan», som vanligen tjänar till inkörning, lägges gärna så, att
den delar loggolfvet i två delar, då därigenom arbetet med sädens
inläggning underlättas, och man äfven lättare kan skilja sädessorterna åt,
då dessa äro flera. Logkistan skall ha plats för tröskverk och andra
maskiner för sädens bearbetning. Den måste ligga så, att man lätt kan
anbringa drifverk af olika slag för dessa maskiner. Den minsta
möjliga bredden för en logkista är 3 meter. Golfvet lägges vanligast af
plank eller cement, men där så är lämpligt af stampad lera, klinker
eller sten. Det sista i synnerhet om tyngre maskiner skola uppställas.

-Svenska Allmogehem, 1909

Hur som helt, stenväggen har under sina 89 år, hållt sig i bra form, tack vare att den stått under tak och tjänat som innervägg i kokhuset. Det grå murbruket på före-bilden, visar hur mycket vi höjde taket.

Fortsatte med att grundmåla hela nedervåningen.

Gällande övervåningen i kokhuset, hade jag en idé om att måla takbrädorna vita (…eller nåt), men en dag när jag kom upp till går’n, hade Holger köpt hyvlad råspont och spikat upp ett innertak. Så jag målade väggarna vita i stället för taket som än så länge är naturfärgat.

En solig söndag tyckte Christine att vi borde grundmåla innan vintern. Det gjorde vi.

Ena väggen grundmålad. Dörren borttagen igen och ligger inomhus för målning.

Uppfarten mot går’n. Den omålade delen av taket visar var den gamla ytterväggen gick. Taket skall kortas så att takutsprånget inte liknar en bayersk alpstuga.

Dörren målades och sattes därefter åter upp.

De blev la grannt?

Nu blev visserligen dörren på andra våningen röd även den, trots den ockragula originalfärgen. Jag går fortfarande och grunnar på om jag skall måla om dörren till gult igen. Ack, dessa val…