Harva, så havre, vall och välta

I med att det åter finns får på gården, behövs det foder till både bete och vall. Jag talade med nuvarande arrendator och fick redan i år återta ett skifte. Grannen sår havre åt sig själv och vall åt mig. Nästa år blir det alltså ingen åker på detta skiftet, utan (förhoppningsvis) en frodig vall, fullväxt med örter, blommor och gräs.

32 kilo vallfrö beställdes, lagom åt ungefär 1.5 hektar (15,000 kvadratmeter). En stor säck levererades. Den stora säcken innehöll en del mindre säckar med fröer och alltsammas skulle blandas ihop innan sådden;

Fortsätt läsa

Satte potatis i Elins hage och i Kalvhagen

Det är skillnad på potatis, och potatis. En del sorter är fasta och andra är mjöliga.Några är trinda somliga är avlånga. Vissa är vardagliga och andra mer festliga. I lördags blev det satt några ränner potäter, eftersom det var risk för regn under söndagen.

Fast potatis
Passar till det mesta. Koka, stek eller ungsrosta. Fast potatis har oftast en oval form och ett ljusgult till gult kött. Några vanliga sorter är Asterix, Bintje, Fakse, Folva, Jutlandia och Sava. Fasta sorter passar bra till kokning, stekning, stuvad potatis, klyftpotatis, pommes frites, potatissallad, Janssons Frestelse och Hasselbackspotatis.

Fortsätt läsa

Vilka sorters potatis 2018?

”-Odlar Ni ekologiskt?
-Jaaa, jä går ud hwar möra å hystar pissepotta på pottätera’!”

-Lösryckt samtal mellan en badgäst och en Tjörnbo



Den svenska hembränningens fader

En vanlig missuppfattning bland folk som inte bor på Tjörn, är att det var Alingsåsbon Jonas Alströmer som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel. Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. Som alla tjörnbor redan vet, infördes potatisen i vårt land (alltså Sverige, inte Tjörn) sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land. Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen. Skål! Gutår! Just kungligt jag mår!, för att citera Bellman.
Fortsätt läsa

Gödslingen avklarad!

I fjol erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är (tyvärr..?) korna är borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

Fortsätt läsa

Gråärt 2018

Efter att ha funderat en stund kom jag fram till att det var väl lika bra att vässa hässjestörarna. I bloggposten om reportaget om Gråärt, berörde jag flyktigt min dåvarade tveksamhet att så ärten även detta år. Men rätt som det var slog vädret om och blev fint, det kändes i kroppen att våren var på väg. Man kanske skulle så några rader ändå, för skojs skull? Vi hade ju utsäde och allt och det blir ju en grann syn om inte ann’t. Det skulle ju faktiskt vara lite kul att så på den rätta ärtsåningsdagen enligt gammal hävd, den 14 april, Tiburti dag.

En kvarts timme avsattes till spörsmål och dividering om hur störarnas skulle sättas i år, och det beslutades att så på tre långa rader på längden, en mindre på längden och bondbönor på tvären. En liten bit moll‘ (alltså tjörnbu’ för jord) sparades för eventuell insådd av Lin (någonting jag är nyfiken på).

Fortsätt läsa