Mars enligt Bondepraktikan

»Martius – Marszmånat»

»Om myckin Dagg i Torszmånat sigh begifwer/
Myckit Regn i thetta Åhr ther effter blifwer.

Så myckin Dagg som i Marsmånat mon falla/
Så myckit Rijmfrost effter Påska medh alla/

Så myckin Dagg skal och i Höstmånan komma/
Thet blifwer osz til gagn och froma.

Alla the Trää som neder blifwa slagne
I Marsmånat på the twå sidsta Fredagar

Thet blifwer fast och förkastar (remnar) sigh icke.
Så hafwer en wijsz Man sagdt för migh.

Blifwer Wädret Palme-Sondagh klart/
Tå får Kornet godh wäxt thet samma Åhr»


Mars enligt Carl Larsson

I den gamla romerska kalendern var Martius (mars) den första månaden på året medans i den julianska kalendern den tredje månaden. Mars har fått sitt namn efter den romerske krigsguden, åt vilken Romulus – Mars son – helgade årets första månad. I Norden, förr,  kallades mars för ”Vårmånad”, både i bondepraktikan och i almanackan,  eftersom våren under denna tid på olika sätt brukar visa sig lite smått här och var. Den senare delen utav mars och första delen utav april kallades förr för ”blidemånad”, då väderleken började bli blidare (mildare).

Mars är som sagt vårmånad, och har 31 dagar. En dag är i snitt 12 timmar och 12 minuter lång. Solen löper i Vädurens tecken från den 11 mars till den 10 april.

Fortsätt läsa

Äggkläckningsmaskinen, dag 17

Maskinen står och puttrar och snurrar på äggen en gång i timmen. Jag har ingen aning om det kommer att bli något av dessa. Speciellt inte när det blev strömlöst under ett par timmar förra veckan. Jag är fullt inställd på ett misslyckande. Temperaturen pendlar stadigt mellan 37,4 – 37,5 grader Celsius, vilket är perfekt. Den relativa luftfuktigheten (RH) bör vara mellan 40 – 50 % de första 19 dagarna – jag har ställt in 45% – sedan skall jag öka RH och stänga av den automagiska äggvändningen.

Fortsätt läsa

Sägner från Tjörn – Klövedals socken

Spritus eller Spertus
En spiritus ansågs i den nordiska folktron vara ett djur (exempelvis en ödla, spindel, skalbagge eller en vit orm)  eller ett föremål (som till exempel ett snidat djur eller ett litet skelett) som förvarades i en dosa, glasrör eller dylikt. Djuret eller föremålet ansågs vara ett dragväsen åt sin ägare, och bringade lycka och  rikedom, och i vissa fall framgång i kärlek. Ibland ansågs det att man förskrev sin själ åt djävulen. Denna tro är i Sverige känd sedan 1600-talet. Spiritusen kunde köpas på marknader men även fångas i form av en ekoxe, tordyvel eller guldbagge, eller värpas genom att kläcka ett tuppägg eller korpägg i vänster armhåla. Spiritusen skulle matas med spott från fastande mage. Den följde vanligen med sin ägare till döden och kunde inte överlämnas till någon annan, enligt vissa uppteckningar kunde den säljas för mindre än man gett för den

”Folket i den gården ville järna bli rika, och frågade därför finngubben om han ej kunde hjälpa dem till rikedom. Jo, tyckte finngubben nog kunde de det alltid, bara de följde hans råd. Därpå gav han dem en ask, och i den asken låg en fluga, och flugan skulle matas med munspott samt ligga under huvudkudden med natten. Flugan skulle bo i asken tills den blev stor, då skulle den skaffa dem rikedom. Folket gjorde som finngubben sagt, men ingen av folket kunde hava asken under huvudkudden med natten, för flugan sussade runt i asken hela natten. Då […] bondgumman flugan ur asken, och då flög flugan bort. Men flera år därefte sade sig folk nattetid hava sett en stor fluga sväva över taket och runt skorstenen.”

-A.Karlsson, upptecknad 1923

 


Häxan i Tådås
En häxa är en person som tros ha övernaturliga, magiska krafter. 

”Linda Maestra” av Fransisco Goya

”De va Mårtens hustru, hu bodde på Trappan. De va bra länge sen för att mi pappa, hanses farfar, han hette Olof å han hade släppt ut sine får. De va e påsk. Iblant dom hade han en bagge, å den va bortkommen under natten. Å då fåra kom hem, så va baggen borta. Olof bodde i Hålan under Tådås. Så kom hu (Mårtens hustru) å hälsa på farfarn, å så förebrådde hon honom, att han mistat sin bagge. Så säger han de: ”Ja, den har hunnarna väl rivit ihjäl.””Nja, han nog änna’ te så långt” sa hu. ”Hu ved du de?” sa han. ”Jo, han går nere i Bräcka.” ”Gör han de?” sa han. ”När har du sett honom?””I da”. Olof gick dit å fann baggen. Han va förtrollat, huvudet sto bakut å hornen framåt. Hu hadde haft den på natta å ritt på den då ve påsk. Gubben visste hu va trollpacka. Han tar baggen å bär hem han. Kastar den över axlarna. Tänkte: ”Ja ska bode dej.” Så tog han en kniv å skar halsen av baggen, tog huvudet av baggen å gick in å slog käringen i ansiktet å banka kring henne så ho blev blodi i hele ansiktet. ”Här ska du få, di trollpacka, de e du som har haft baggen å ridit på i natt å fördärvat ham. Å ja ska hjälpe dej ifrå de där eländet.” Hu teg å ga sej å. Å efter den dan hadde hu inga makt mer. De talte pappa om.”

-Edvard Olausson, f. 1877, informant
-Johan Pettersson, upptecknare, 1945

Fortsätt läsa

Reportage om Gråärt

Kloka Hem, Nr 1, 2018

För ett tag sedan blev jag uppringd utav en journalist som skrev för en tidning som heter Kloka Hem, en tidning som hittills flugit under min radar. En uppåtgående trend bland självhushållare, mindre bondgårdar, preppers och intresserat folk i största allmänhet, verkar vara att åter odla mer eller mindre bortglömda gamla kulturväxter. Tyvärr finns det inte så mycket lätt tillgänglig information på nätet om den gamla gråärten, men journalisten hade efter lite sökande funnit bloggen. Efter en timmes samtal hade jag förklarat allt jag visste om gråärt, hur man förbereder, odlar, skördar samt egna erfarenheter så här långt. Egentligen har jag haft en fundering – egentligen var det nog en släng utav tillfällig sinnesförvirring – att inte odla någon gråärt under 2018. Men nu antar jag att jag bör göra det ändå, ifall någon trots allt skulle vara intresserad av att se hur det ser ut i odlingen. Om jag inte skulle odla, kommer det komma någon som är intresserad, och skulle jag odla kommer det ingen alls. Inte för att jag bryr mig om någotdera av dessa scenarion men om inte annat ser det fint ut när ärten blomstrar. Så alltså, det blir Gråärt även under 2018.

Fortsätt läsa