Oktober enligt Bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

 

sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa →

Grållen

/ Peter / Lämna en kommentar

För några helger sedan satt jag och hade redig snuva och kunde inte sova. Klockan fyra på morgonen såg jag en intressant annons på Blocket om ett objekt, inte mer än 2 mil bort. Visserligen finns det redan en Ferguson TE-20 – även känd som Grålle – på gården, men eftersom min dotter Elin 3,5 år ville ha en egen traktor, precis som sin bror,  bestämde jag mig för att åka och titta på objektet.  Efter en provkörning och rundvisning på säljarens gård, längst ute på Hakenäset, gjordes affären upp. Jag åkte hem efter underställ och varselkläder samt en dunk bensin. När jag kom tillbaka hade telefonen gått varm hos säljaren, så om jag hade ångrat mig stod det flera på kö att för att köpa.

 

Toppventilsmotorn på 2088 cm3 har fyra cylindrar och är av samma typ som fanns i personbilen Standard Vanguard. I bilen var effekten 68 hk vid 4500 varv per minut, medan traktorversionen blev strypt till 30 hk och maxvarv 2000. Det är vridmomentet som prioriteras i traktorn, inte effekten.

Ferguson TE-20, som tillverkades under åren 1946-1956 designades av irländaren Harry Ferguson, och kom att kallas för Little Grey Fergie, eller på svenska Grållen. (Gråtass i Norge). Modellnamnet kom från Tractor, England 20 horsepower (inte från den faktiska motoreffekten, utan från en beräknad formel baserad på motorstorlek). För 1900-talets jordbruk var Grållen en fantastisk uppfinning, med idén att traktor och redskap skulle vara ett. Det skedde med en unik trepunktsupphängning och steglös nivåreglering som fungerade som så att om det gick för tungt, fördes kraften över till traktorn som därmed fick mer fäste. Stötte plogen i en sten lyftes den automatiskt upp. Tidigare hade traktorerna varit stora åbäken som dels markpackade alldeles för mycket, dels hade viktöverföringen fel mellan bogserat redskap och traktor, vilket resulterade i vältolyckor varje år där traktorförarna strök med.  Även smidigheten framhävdes ofta, eftersom tester visade att man kunde bruka marken hela vägen ut till kanterna, vilket inte gick att göra med hästdragna redskap.En liten, men effektiv traktor packade inte samman jorden lika mycket som en stor övermotoriserad sak. Grållen var en hästmaskin, dess förbluffande effektivitet gjorde att den bildligen och bokstavligen bröt ny mark till gagn för folkförsörjningen. Första traktorn med beteckningen TE-20 lämnade fabriken i juli 1946 och den grå kulören – battleship grey –  var överskottsfärg från den brittiska krigsindustrin. Allt för att hålla nere kostnaderna. Affärsidén var att vem som helst skulle ha råd att köpa en Grålle, därför såldes traktorn så billigt som det bara gick. Det man tjänade pengar på var redskapen och tillbehören. Hela idén med Ferguson System var inte enbart trepunktshängningen vilket många tror, utan att traktor och redskap fungerade i symbios. Utan traktor, inget system och utan redskap, inget system.

Om man tar och drar en katt i svansen, gräver katten ner sig med klorna i golvet. Ju mer man drar i svansen, desto mer dragkraft får man i katten. Tänk nu att svansen är plogen och katten är traktorn, så får ni en uppfattning om hur Ferguson-systemet fungerar.

Ur Teknikens Värld, nummer 18, årgång 1948

Fortsätt läsa →

Renovera ladan, del tjugotvå

/ Peter / Lämna en kommentar

Efter att ha bilat sönder den gamla betongplattan på den del av logen som tillhör den ”nyare” delen av lagårn (byggd 1942-43), kunde jag konstatera att bra cement under kriget var en bristvara. Gjutningen var det väl inget fel på, men betongen var mer porös och mjuk än den borde varit – sina 74 år till trots. Efter att ha fått 12 kubikmeter med gjutsand levererade av grannen Åke, återstod ett rejält kärrelass med makadam. Armeringsmattor och cement hade vi hämtat tidigare i veckan.

Makadam i botten för att slätta till. Sedan läggs rör vid den högra väggen, i nivå med trälogen för att ha något att dra brädan på vid gjutningen

För att reda ut skillnaden mellan cement och betong kan jag skriva att cement betecknar i allmänhet ett i fuktighet hårdnande bindemedel (särskilt i vatten hårdnande kalkblandning). Sedan gammalt har vissa bergarter blandade med kalk använts som en hårdnande gjutmassa, som kallats cement. Vid Hunneberg (Vänersborg/Trollhättan-området) har man brukat den brända skiffern (skifferaska), mald tillsammans med bränd kalk, fuktad med vatten. Denna så kallade skifferkalk hårdnar fort i beröring med luften men långsamt i vatten. Sedan den hårdnat är massan fullt hållbar i vatten, och användes därför till byggnadsarbeten även under vatten.

 

Fortsätt läsa →

Älgjakt 2017

/ Peter / Lämna en kommentar

Årets älgjakt är ett ypperligt exempel på hur en myndighet/styrelse resonerar. Totalt tyckte Länsstyrelsen att vi skulle skjuta 37 stycken älgar på Tjörn. Jättebra. Det är ungefär så många älgar som finns totalt på hela ön. Man resonerade som så, att eftersom fjolårets mål inte uppnåddes i hela Västra Götaland, tog man fjolårets ”överskott” och smetade ut på årets älgjakt i Västra Götaland – oavsett lokala förhållanden. Föreskrifterna måste ju upprätthållas, även om det är emot rim och reson. Och kommentarer från tjänstemännen har bl a varit ”att om inte licensområdena vill följa riktlinjerna, kan man ju alltid avsluta licensområdena”, eller ”vi får väl skicka ut våra egna jägare som skjuter älgarna, om ni inte vill”.  Suck. Hej, viltvård och förvaltningsrätt!

Det positiva är att jaktvårdskretsen jobbar för att skapa ett älgskötselområde (ÄSO) på Tjörn, men i vanlig ordning – när man har med en statlig myndighet eller styrelse att göra – är det fortfarande pågående arbetet inne på sitt fjärde år. Ett ÄSO innebär att Tjörns ungefär 15, 000 hektar mark kommer att förvaltas lokalt på Tjörn, och inte av länsstyrelsen. Förenklat kan man säga att ÄSO själv inventerar och tar beslut om kommande års älgjakt, exempelvis hur många älgar som bör fällas, vilken sort etc. Vi får väl se hur det går.

Fortsätt läsa →

Gammelt bös: Kastskovel och slaga

/ Peter / 2 kommentarer

Visserligen är jag inte det minsta kyrklig och/eller religös av mig, men jag tycker förvisso ändå om att beträda en kyrka och sätta mig en stund ibland och halvsova. Även en redig psalm, gärna sommarpsalm kan vara trevlig att lyssna på eller sjunga och spela till.  Jag skulle egentligen vilja säga att trots min o-religöshet, var det ändå något som satte sig fast i (den påtvingade) söndagsskolan när jag var liten. Fast istället satte det sig i minnet i mer vuxen ålder, när jag faktiskt bestämt mig för att läsa igenom Bibeln från pärm till pärm, mest eftersom jag inte hade något nytt att förkovra mig i. Evangelium enligt Matteus, tredje kapitlet, vers 12 berättar:

…»Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall han bränna upp i en eld som icke utsläckes.»

När jag hittade två gamla attiraljer i ett dammigt hörn av ladan mindes jag versen och betraktade lite fundersamt den gamla kastskoveln i min hand. Jag kom att tänka på den gamla tröskslagan som stod i ett annat hörn, och såg direkt att dessa skulle passa ihop fint, upphängda någonstans på logen. Efter en stund satte jag igång med att rengöra, slipa och linolja redskapen.

Fortsätt läsa →