Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om 
gåsätande vid mårtensafton är från medeltiden (1500-talet) och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås. Först och främst tänker man sig nog en ytterst välnärd skåning, dreglandes över en ungsstekt gås och tillhörande svartsoppa, när man hör just ordet ”gåsätande” och ”mårtengåsfirande”, men detta är dock en sen företeelse. I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.
Gamla hjul
Jag hade lite svart färg över som jag tänkte använda till…någonting. Efter lite funderande kom jag på att svart skulle passa till ett par gamla sparade hjul som vi hängt på en vägg i ladan. Ett par av hjulen hade en gång i tiden tillhört en hästdragen »agekärra» (åkkärra). Efter lätt okulärbesiktning såg man tydligt att dessa hjul en gång i tiden varit svarta , och visst blev det snyggare med lite fräsch färg. I navet fanns det stelnat fett. Antingen gammaldags konsistensfett, eller fett gjort på sniglar. Förr var det vanligt att man stoppade in sniglar där maskiner och rörliga delar behövde smörjas., s.k fattigmanstalg.
November enligt Bondepraktikan
November, har sitt namn av det latinska ordet ”novem” som betyder nio eftersom denna månad var den nionde i det gamla Romerska året. Den är dock den elfte i det Julianska året. Det svenska namnet ”Vintermånad” kommer av att vintern vanligen börjar under denna månad.
”Vinterstugan”. November enligt Carl Larsson, 1910.
November har 30 dagar. Dagarna är 8 timmar och 18 minuter långa, och solen löper i skyttens tecken från och med den 13 november.
Alla helgons och alla själars dag
Alla helgons dag och alla själars dag
Latin: Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum
Redan på tidigt 700-tal började man med alla helgons dag, och högtiden är ett utmärkt exempel på en högtid som fått ökad betydelse i Sverige under 1900-talet. Dagen firas mellan 31 oktober och 6 november. Under efterkrigstiden spred sig seden att tända ljus på gravarna.
Alla helgons dag firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Då brinner ljusen på kyrkogårdarna till våra anhörigas minne. Temat i högtiden får sägas vara universellt – döden och att minnas de döda. Vid denna tid på året har det funnits många ritualer med dessa teman, samtidigt som tidpunkten markerar sommarhalvårets slut och vinterns början.
Renovera ladan, del tjugotre
Arbetet med att färdigställa en mindre betongplatta i ladan fortskrider enligt plan. Det tog ungefär fem timmar att i maklig takt få lagt ut 20 kvadratmeter betong och slättat till. Förarbetet under veckodagarna tog ungefär två till tre timmar, det vill säga att gräva och jämna till, att få bort en stor sten och att lägga ut Platon- och armeringsmattor.
Här har den arkeologiska utgrävningen påbörjats.
Platonmatta utlagt och utlägg av armering påbörjad. Ett tips är att minst två armeringsrutor bör överlappa varandra vid skarvarna.
På botten lade vi en Platonmatta (dvs en plastmatta som brukar användas som fuktspärr vid dränering av t.ex hus) eftersom botten består av jord, och inte är uppfyllt med sten och makadam som resten av betong-logen. På spärren lades sedan armeringsmattor för att få lite stabilitet i betongen.
Tjörnbo 