En utav våra kungar – Adolf Fredrik (1710 – 1771) –  var en man före sin tid. Egentligen var han som vilken modern man som helst; han var en lat jävel som på grund av sin lathet led av hemorojder (gyllenåder). Han älskade att läsa serietidningar, äta mat och dricka sprit, han hade en nördig hobby (sin svarv), han hade en gedigen porrsamling och var en toffelhjälte af Giuds nååde, så flegmatisk att han uppfattades som svagsint och lätt sinnesslö och torde passat som partiledare i vilket modernt riksdagsparti som helst. Men mer om Adolf Fredrik liv & leverne, död och obduktionsprotokoll längre ner, först ska vi prata om fettisdagen och semlan.

”Samme Hamilton bief en annan gång begåfvad med en träddosa, som konungen sjelf svarfvat. Lovisa Ulrika beledsagade skänken med några ord om det stora värdet af en sådan kunglig nåd. Hamilton svarade, att han detta visserligen kände och erkände; men likväl Önskade, att hans majestät varit guldsmed i stället för svarfvare.”

-Berättelser ur Svenska Historien (46 band, 1823 – 1872), 
Till ungdomens tjenst utgifven af Anders Fryxell

Visste ni att;
– Den första semlan i norra Europa återfinns på en målning från 1250-talet i en dansk medeltida kyrka.
– Vi beräknas äta ungefär 5 miljoner semlor på fettisdagen och ungefär 40 miljoner semlor årligen.
– Traditionsenlig premiär för semlan är annandag jul.
– Bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679.
– Sveriges mest kända fanatiska semelälskare är Ture Sventon.
– På 1700-talet börjar semlorna att fyllas med mandelmassa.
– På 1800-talet serverades de i tallrik med het mjölk, överströdda med socker och kanel.
– På 1900-talet börjar vi äta semlor direkt i handen.

Ture Sventon äter temla’

Fettisdagen, när svenska folket svullar ordentligt, är ett ord bildat av ”fet” och ”tisdag”. Fet syftar på all fet mat, vilken man förr (och nu) brukade äta denna dag. Vi hade till och med en kung – Adolf Fredrik (Gustav III far) – som enligt skrönan åt ihjäl sig på 14 stycken hetväggar, som är en slags rätt på semla.

Vita tisdagen, som Fettisdagen kallades förr, är enligt den kristna traditionen tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk.  Fastlagssöndagen är den söndag som inleder den tre dagar långa fastlagen (då de kristna skall fasta och fira Jesu minne), och som föregår den fyrtio dagar långa fastan (fastetiden/påskfastan till minne av Jesu frestelse).  Dagen är härav en smula rörlig i almanackan. Den kan infalla tidigast 3 februari och senast 9 mars.

Fortsätt läsa →