Renovera ladan, del tjugofyra

Efter att ha färdigställt en ny betongplatta samt att bryta upp och gjuta en ny del av logen, har arbetet fortsatt med lite småplock. En kant har murats upp och en vinkel har rättats till. Därefter  passade jag på att måla lite. Målning är en sak de flesta tycker om. Man ser ett tydligt resultat relativt snabbt,  och det blir överlag bättre när det fått färg på sig.


Jag började med
att slamma över schwjilla’ (stenfoten) på den sida ladan som den nya betongplattan finns. Efter att ha nått slutet på schwjilla’, uppdagades det snart att det mötande hörnet till stallet, hade ett hörne som var i behov av förbättring. Det var bara att blanda till betong och skruva ihop en ställning, konstruerad utav spillvirke, och sätta igång att gjuta.

Fortsätt läsa

Kört hö och bakat

Förra helgen var vi hos svärfar som hade dragit igång bakugnen. I sex timmar satt jag och skötte ugnen och vände kager. Tidigare samma dag körde jag upp ett lass hö till en granne. Holger, Elin och Wiggo satt i lasset och hade skoj.

Vädret har växlat mellan -7 till +9 grader och mellan regn och snö. Jag har grejat lite inomhus i ladan och tagit det rätt lugnt.

Plöja eller ploga?

”Skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar…”
Även om de flesta inte kan det exakta citatet så har de flesta i varje fall någon gång under sin levnad troligen hört eller läst (och glömt) orden i någon form, antingen från bibeln eller någon annan form av media.

Orden ”ploga” och ”plöja” är rätt så snarlika. För de som bor på landet och/eller har anknytning till lantbruket finns det en klar skillnad mellan orden. Om du frågar en bonde skulle han eller hon troligen svara något i stil med;

-Plöjer gör man på en åker med en teg- eller växelplog, men aldrig med en kultivator eller ett årder. Plogar gör man på en väg med en snöplog för att hålla vägen fri från snö.

Kommunen lägger mindre och mindre pengar på plogning om vintern

I det första fallet använder man en plog för att skära upp och vända tiltor, exempelvis på en åker. I det andra fallet sysslar man med att skyffla undan snö med hjälp av ett plogblad. Kombinationen mellan plöja och snö fanns i min värld bara i uttrycket ”plöja i snö” vilket innebär att man plöjer åkern när den första snön kommit och innan tjälen gjort det omöjligt att få ner plogen i jorden. Plöjer man i snö har man troligen endera kört av vägen med bilen, eller varit så sen med jordbearbetningen att det hunnit snöa på stubbåkern.

Fortsätt läsa

Gammalt kuriosum; Hjorthornsolja, gramofonnålar och tändstickor

Idag är det den 30 november och vi kan ju ta en liten gåta;
”Nu har det svenska uret gått från XII till I.”
Vad menar jag med det? Jo, Sverige gick från en av sina mest kända regenter till en av sina obetydliga och sämsta, genom att Karl XII blev skjuten vid Fredriksten och Fredrik I övertog den svenska tronen.
Nog om det.


Jag städade lite här och var och hittade nålar till en Decca rese-gramofon. Även ett par askar med Komet impregnerade säkerhetständstickor fick se dagens ljus. Hjornhornsolja från Apoteket å TJÖRN, blandad den femte november 1970 sattes upp till samlingen, och även en flaska från Skärhamns Färg- & Kemikalieaffär. Det mest intressanta är ju självklart Hjorthornsoljan, vilket inlägget kommer att handla om fortsättningsvis.


»Hjorthornsolja»,
har använts i veterinär-praxis såsom maskfördrifvande medel; numera brukas den endast utvärtes för att skydda kreaturen mot insekter. Den kallas äfven »Fransosenolja», hvilket skulle kunna tyda på, att den användts mot ‘fransoser’, det vulgära namnet på syfilis, ‘franska sjukan’.»

Fortsätt läsa

Förstörelselusta – om barkborren

Om man av någon mystisk anledning skulle ha det – i dagens samhälle –  utdöende och udda intresset utav biologi av icke-sexuell natur, och vilja lära sig något nytt, rekommenderar jag att läsa detta otroligt intressanta inlägg om barkborren (granbarkborren). Modern information funnen digitalt är inte alltid så medryckande, utan mer åt det sövande slaget. Därför blev jag uppiggad i sinne och själ efter att ha läst igenom äldre litteratur med mustiga beskrivningar om ovan nämnda insekt. Det är i stort sett inte mycket information som har tillkommit under de senaste 142 åren.

Kommande text är ett utdrag ur den fantastiskt glada boken (exklusive de moderna bilderna);

– UTFLYGTER I NATUREN OCH HVARDAGSLIFVET.
af E.A Rossmässler
På svenska utgifna af Carl Hartman
Örebro 1874

Fortsätt läsa