Gallra i Kalvhagen

Efter att ha tillbringat en del tid i Smens plats och fått bort de flesta barrträden var det dags att styra kosan mot Kalvhagen. Fyra hela dagar gick åt att gallra ur lämpliga granar ur ett litet bestånd, att elda och att hjälpligt städa upp efter sig. Att så få träd kan innebära så mycket jobb. Det är tur att vi har en liten traktor så att man klarar av att smyga sig upp bland träden. Vinschen gör så mycket jobb och sparade mycket svett genom att dra fram träden så hela som möjligt, hela vägen ner till hagen.

Fredag 6 januari
Dagen startade med en redig frukost, bestående av ett par liter kaffe, äggost, smörgåsar med ost, korv, salami och lite frukt. Det var kallt ute så mycket kalorier behövdes inför den kommande förbränningen.

20170106_074236393_ios

Äggost is da shit!


Denna dunge med granar planterade morfar’n och Holger på 1990-talet (’92/’93). För ett par år sedan gjorde jag en lätt gallring genom att ta bort döda granar och kvista en del. Men eftersom jag och Holger tänkte såga virke behövs det träd. Granarna är ungefär 25 meter höga.

Fortsätt läsa

Januari enligt Bondepraktikan

»Januarius – Tårszmånat»

»Blifwer Himmelen rödh om morgonen NyårsDagh
Tå blifwer thet Åhr stoor Sorg och Klagh.
Stoor Krijgh thet Åhr wij wisseligh få/
Thet betyder myckit Owäder ock ſå.
Om Solen Vincentij Dagh (22. Jan.) klaar skyn/
Thet betijder thet Åhr wäxa myckit Wijn.
Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wist itt fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö/
Tå få wij itt medelmottigt Åhr at see.
Men seer tu myckit mörck och Dagg/
Tå må tu hierteligh til Gudh ropa/
Och bidia honom om Hielp aff all tin Nödh/
At bewara tigh från then hårda Dödh.
Förty Döden skal så monga förfära/
At man skal ock mong til Kyrckgården bära».


Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

sida_bondepraktikan-januari-idiot

Gammelswenska är klurigt

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.


Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna sida_bondepraktikan-januari-janusdyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och sida_bondepraktikan-januari-toråskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.

Fortsätt läsa

Röja Smens plats, del två.

Läs om del ett här.


Del två i röjningen av Smens plats bestod i att ägna en dag – 2’e januari –  åt att fälla resten av barrträden,  att dra ihop och elda upp grenar och spill.  Vi började att elda tidigt på morgonen. Det var en klar och kylig dag med ytterst lite vind. Efter en timmes eldande plingade telefonen och jag emottog en bild hur vår muntra lilla brasa syntes från stora vägen. (Brandkåren kom inte på besök.)

Fortsätt läsa

Några av hyssen under 2016, del två

Vad hände under år 2016?
Det kändes som att man inte hann med så mycket under året som gick, men när man summerar projekten så blir det en hel del. Fortsättning på del ett.


Augusti
»Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På St. Johannis Dagh/ troo tu migh/          24 Jun.
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.»

sidor-bondepraktikan-juni-frukost-under-stora-bjorken

Jag skrev mitt första inlägg om Juni enligt bondepraktikan. Den tredje augusti påbörjade vi en ny bropost i en hage. Den femte augusti påbörjades ommålning av ladan, läs om detta i renovera ladan, del fjorton. I renovera ladan del femton lade vi sten. Den sjätte augusti målade jag frontvikterna på traktorn.  Den åttonde augusti gjorde vi nya lo-lämmar i inlägget renovera ladan del sexton. Den nionde augusti började vi bygga ett nytt jakttorn i Elins hage. Den tionde augusti skrev jag om Juli enligt bondepraktikan.  Den tolfte augusti skjöt jag in studsaren, läs inlägget om Juväret.

Den fjortonde augusti plöjde jag upp i småkollarna och förberedde vintervete.
Den femtonde augusti skrev jag om Dagar på Tjörn av Ernst Mankell. Den sjuttonde augusti skjöt jag en råbock och skrev inlägget ”Den Fallne”. Sista semesterveckan runt den 21 augusti styckade vi råbocken, skördade gråärterna (dag 125) och tog upp potatis. Den 23 augusti beskrev jag restaurationen av vårt gamla tröskverk. Den 26 augusti kom supernördinlägget om en effektiv fältarbertare (självbindarens historia.) Den 29 augusti fortsatte renovering af ladan, del sjutton, som handlar om att måla lo-lämmar och montera plåt. Månaden slutar med ett inlägg om gråärt.


September
Månaden börjar med renovera ladan, del arton. Detta beskriver när vi lade nytt golv och byggde om det gamla spannmålsrännet. Strax därefter tar renovera ladan, del nitton vid – handlar om när jag lade golv under taket för att få plats med all gammal skit kulturhistoriska klenoder. Jag skrev om efterslåtter och en död älgko, jag pressade hö och hässjade klöver, byggde tork, och körde spannmål. Dag 138 efter sådd skördades den sista gråärten.

 

Balpressen blev lagad och jag fick åter lära mig ödmjukhet, bli gudfruktig och autodidaktalt förstå balpressen när jävelskapet krånglade. Jag behövde lugna ner mig efter denna pärs och skrev om troll och bergatagen.  Jag fick (tillslut) hjälp av drängen (medans Holger låg på sjukhus) med diverse kroppsarbete som att skyffla tegel och pressa balar. Septembers sista inlägg blev långt och beskrev hur jag restaurerade självbindaren.


Oktober
Om hönsen sexliv blev ett populärt inlägg. Efteråt skrev jag augusti enligt bondepraktikan. Däggdjurens Lif var en rolig bok som fick mig att skriva gammaldags om älgar. Därefter tog nästa inlägg vid som handlade om älgjakten. Inlägget började med en dikt Ur Fridolins visor och andra dikter, 1899, av Erik Axel Karlfeldt. 


Några dagar senare kom veckorapporten om årets älgjakt. Slagslåttern och traktorn svetsades av min gode kompis Albert (som alltid ställer upp). Allt dör i Tolleby handlar om när jag hittade en död älgkalv.  Om plöjning blev ett populärt inlägg, likaså inlägget Om plogen. Avrundade månaden med september enligt bondepraktikan och inlägget om Elevator, Injektor, Halmfläkt samt balflytt.


November
I november beskrev jag oktober enligt bondepraktikan. Jag skrev ännu ett nördinlägg om plogen. Följde upp med ett lättsamt inlägg om tattare gårdfarihandlare och knallar. Efter att ha grunnat på plogen skrev jag om matjord och alfen. Visade upp mina nya stövlar (tack svärfar!).


Efter att ha besökt höstmarknaden på Sundsby säteri tyckte jag att någon borde skriva en text om säteriet. Sagt och gjort, här är del ett och del två. Efter denna jobbiga historielektion skrev jag ett inlägg om kvarnen på logen.  Efter att ha tjänat troget i 39 år, var det dags att byta däck på traktorn.


December
I december anlände ett lass grus och jag skrev ett lokal-kulturhistoriskt inlägg om Tolleby Uppegård. Jag skrev om ett inlägg om sö-huset och vi lade locket på brunnen. Julafton kom och gick och vi började att röja Smens plats, del ett. Tillslut var det dags att önska alla ett riktigt gott nytt år.

 

Några av hyssen under 2016, del ett.

Vad hände under år 2016?

Januari
Röjde i Holgers Hage (f.d Conne-hagen). Tog åtta hela dagar att röja sly, såga och elda upp.


Röjde i Elins hage. Tog fem hela dagar.


Ibland tog man ledigt och gick på en och annan räfwjakt samt gjorde underhåll av maskiner.


Februari
Det gick även åt ett par dagar att röja i Långemyra. Även jordfräsen fick sig en genomgång.
Hann med att hugga ett par kubik ved.


Mars
Röjde och sågade i Kalvhagen. Det tog tre dagar. Inte så dumt att se hâggålrn igen.
20160305_125747714_ios

Skrev lite om potatis.  Berättade om råstenar, arbetskraft förr och Tolleby Ishus. Eftersom det var fint väder i ett par dagar blev det lite vårplöjning. Skrev ett riktigt skitinlägg.

Den 19’e mars satte vi potatis. Dagen efter blev det mera potätersättning. Under denna månaden totade jag ihop ett populärt inlägg med den snuskiga rubriken – Lär känna din säd.

I Elins hage grävde vi ner en dränering för att få ordning på vattensjuk mark.


April
Den andre april påbörjade vi det lilla projektet med att renovera ladan, del ett. Egentligen började det redan år 2015 när vi rev det gamla halmmagasinet och byggde ett uterum på platsen. Det finns några bilder på det spektaklet i detta inlägg.

 

 

Vi hann med en hel del gällande renoveringen av ladan, del två handlar om förberedelse för gjutning, del tre handlar om den gamla logen samt betong, del fyra beskriver hur det gick till när vi började gjuta, del fem är någon slags icke PK rasist-fascist-nazist-inlägg, del sex innefattar mera gjutning, i del sju byggde vi färdigt resten av gjutformarna, i del åtta börjar vi lägga det nya loge-golvet, i del nio lade vi mer golv och gjorde i ordning schwjilla, i del tio satte vi upp limträbalken och i del elva byggdes skjutporten.

 

 

Förutom att endast spika på ladan hann jag med att berätta om ringvälten. Skrev ett inlägg om nässelsoppa och ett riktigt nördinlägg om dränering. Körde och hämtade en gammal höfläkt som jag tänkte renovera (inte hunnit med ännu). Jag och Wiggo körde och tittade på en självbindare. Vi satte mera potatis. Hade tråkigt en kväll, vilket resulterade i ett inlägg om storskiftet. Författade ett lång, tråkigt och fullständigt ointressant inlägg om gråärt, humle och bondbönor.

Besökte även ruinerna där Knä-August levde en gång i tiden. Detta har jag inte skrivit om, än. Har dock skrivit om Sticke-Marja.


Maj
Renoveringen av ladan fortsatte. I del tolv skrapades fönster, i del tretton grundmålades skjutporten och fönster. Även gråärt såddes.  Jag plöjde upp Holgers hage, jag skrev ett inlägg om harven och hur man kan harva. Det lades höst-potatis, vi gick på vårmarknad på Sundsby, vi sådde korn och vall.

20160518_180029652_iOS

Vi gjorde vår’n här, och här. Skrev om säd igen, Få korn på din säd och en fördjupning.
För de som är nyfikna om hur gråärterna och bondbönorna mådde 23 dagar efter sådden, rekommenderas detta inlägg.

Ett mastadontinlägg som tog ett par dagar att få klart var historien om rensverken.

Slåttermaskinen fick sig en genomgång med färg och dekaler. I slutet av månaden monterade vi ihop en Kronan gårdspump och satte denna i den gamla stenbrunnen.

20160529_064025102_iOS


Juni
Månadens första inlägg handlade om granskottsirap. Första veckan hämtades hässjestörar på Koberg. Jag och Wiggo hämtade ett par lass med hö i Stormyr och grejade med brunnen.

20160604_100315427_iOS

Längst ner i Elins hage såddes en viltåker. 38 dagar efter sådd mådde gråärterna såhär. Nationaldagen kom och gick. Potäterna kupades med den renoverade kupplogen.

Vi köpte två balkärror och en balpress som blev fin efter renovering. Det blev snart dags för den första slåttern och jag passade på att skriva ett inlägg om slåtter och hur man använder en slåtterbalk, även lite kulturhistoria kom med på ett hörn gällande en gammal körväg. Färskpotatisen avnjöts, och årets första häjssa sattes.

DSC_3773

Läs här om hur gråärterna och bondbönorna mådde 49 dagar efter sådden. Midsommarpotatis togs upp och såldes till de som hade beställt. Det blev ett besök upp till maskinhandlarn (min nye kompis), jag kom hem med tom plånbok.


Juli
Jag började läsa originalutgåvan av den fantastiska Bondepraktikan. Skrev om denna. Ett pågående projekt som inte är klart ännu. Vi skaffade ett par kaniner och gråärterna hade mådde bra dag 66 sedan sådden. Jag började förbereda en storhässja genom att slå gräs, vända hö, vända lite till, och vända ännu en gång innan vi hade skola i att hässja hö för några av grannarna.

 


Efter att ha använt löshö de senaste 200 åren, provkörde vi balpressen. Detta inspirerade mig till att skriva ett nörd-inlägg om hö. Skrev ett inlägg om slåttergubben, som man ibland stöter på i markerna. Gråärterna mådde bra 78 dagar efter sådden, i samma veva rev vi de gamla stallboxarna. Det samlades ihop hö som körde in och dag 86 såg gråärterna ut så här.

Vi röjde ut en maskinhall, pressade mera hö och körde grus. I slutet av månaden levererades självbindaren. Dag 92 efter sådd provsmakades bönorna.

Månaden slutade med att jag dekaltrimmade traktorn.